Mindre arbetsgrupper positivt vid demenssjukdom
Publicerad
Gustavsgården har minskat antalet olika medarbetare kring personer med demensdiagnos för en tryggare omsorg. Positiva effekter syns hos både boende och personal.
Gustavsgården har minskat antalet olika medarbetare runt boende med demenssjukdom från 25 olika medarbetare till 12. Storleken på arbetsgrupperna är extra viktigt kring personer med demensdiagnos, som är i behov av kontinuitet och att inte möta alltför många olika personer i sitt dagliga liv. Ett av målen med förändringen är att öka känslan av trygghet hos både den boende och deras anhöriga.
Arbetet följs upp varje månad och redan nu syns positiva effekter. Antalet benzodisepiner, lugnande och ångestdämpande medicinering, har minskat med 57%. Bland medarbetarna märks också en ökad arbetsglädje och en positiv inställning till att kunna samarbeta som en samlad grupp med den boende i fokus.
Demensavdelningarna har också välkomnat fem digitala terapidjur som ser ut, låter och känns som riktiga husdjur och svarar på de boendes klappar och rörelser. Flera oroliga seniorer har blivit lugnare och mår bättre av att få ha en katt eller hund i knät. De blir också ofta ett samtalsämne för de boende, vilket ökar känslan av tillhörighet i gruppen.
Ett personcentrerat arbetssätt inom vård och omsorg innebär att sätta personen och inte diagnosen i fokus. Risken om en person med demensdiagnos möter många olika personer är att han eller hon inte får sina behov tillgodosedda. Det kan exempelvis röra sig om hälso- och sjukvårdsärenden, som trycksår, eller förståelse om varför den boende är utåtagerande eller inte vill äta. Om den boende har samma personer runt sig minimeras risken, säger Gustavsgårdens enhetschef Mikael Magnusson.